Föreläsningar

Österlenskt och Österländskt

Ett innehållsrikt liv bildar bakgrund till Leif Hjärres föreläsning Österlenskt och Österländskt. Först verkade han i 36 år som chef för landets ledande tillverkare av moderna möbler, Gärsnäs AB. Som sådan var han med om att forma bilden av svensk design. Bland annat genom att inreda Riksdagen, Rosenbad, Riddarhuset och mängder av offentliga miljöer plus alla svenska ambassader. Mätt på framgångar kom han att fängslas av Egypten, dess kultur och historia. Som arrangör, författare och guide har han delat med sig av sina kunskaper, skrivit tre uppskattade böcker om landet och fungerat som ciceron för inemot 900 intresserade på resor. I förbifarten kom han att ansvara för inredningen av en Nobel Section vid det nya biblioteket i Alexandria. Föreläsningen omfattar också en rundresa bland Egyptens tempel och minnesmärken.
Powerpoint med 90 bilder. Tid 40 minuter.  

 

Tolvtusen år av egyptisk historia

De första invandrarna kom till Sverige, när den stora isen började smälta. Då fanns det redan en kultur i Egypten. Från denna tid och fram till våra dagar berättar Leif Hjärre. Ett av historiens äldsta skriftspråk, hieroglyferna, kom till för mer än femtusen år sedan. Riket enades och blev till en stormakt för fyratusensjuhundra år sedan. De stora pyramiderna byggdes. Storhetsperioder som det Gamla, Mellersta och Nya riket varvades med nedgångsperioder. Under det Nya riket gravsatte man inte längre härskarna i pyramider utan i Konungarnas Dal, där den enda icke plundrade kungliga graven, Tutankhamuns, påträffades 1922. Den faraonska tiden indelas i trettiotvå dynastier och avslutas när år 30 f.Kr. Kleopatra tog sitt liv med Markus Antonius. Egypten blev så en romersk provins under sjuhundra år. Araberna kom 640. De ottomanska turkarna intog landet 1517. Napoleon kom till Egypten 1798. Början av 1800-talet var en ekonomisk storhetsperiod. Suezkanalen invigdes 1869. Efter inrikes oroligheter kom engelsmännen 1882 och förklarade landet ett protektorat. Ett självständigt kungadöme från 1922, men engelsmännen var kvar till revolutionen 1952. Sedan följde Nasser, Sadat och Mubarak. Föreläsningen avslutas med hur det ser ut i våra dagar och med funderingar om hur framtiden kommer att gestalta sig.
Powerpointpresentation med 90 bilder. Tid: 50 min.

 

Tutankhamun och hans grav

Efter en kort överblick av egyptisk historia ger Leif Hjärre en bakgrund till skeendena under Tutankhamun. Hans fader Echnatons tid var omstörtande med för första gången i historien ett införande av monoteismen med dyrkandet av Aton, solskivan. Den gamla ordningen återställdes under Tutankhamun som ändrade sitt namn från Tutankhaton. Efter sju år av grävningar i Konungarnas Dal fann Howard Carter 1922 Tutankhamuns grav, den enda icke plundrade kungliga graven i dalen. Femtusen föremål påträffades och fördes till museet i Kairo. De mest spektakulära är dödsmasken och den innersta kistan av solitt guld med en vikt av 110 kilo.
Powerpointpresentation med 80 bilder. Tid: 45 min.

 

Var finns Nefertitis grav? 

Vid mitten av artonde dynastin, för 3.450 år sedan, inträffade omstörtande händelser i det gamla Egypten. Farao Amenhotep IV bröt med Amuns prästerskap och utropade Aton, solskivan, som den ende guden. Han ändrade sitt namn till Echnaton och hade således för första gången i historien infört monoteismen. Vid hans sida stod gemålen den sköna Nefertiti. Konsten var radikal och skiljde sig från allt tidigare och senare. Skulpturen av Nefertitis huvud finns sedan början av 1900-talet i Berlin och är ett av antikens mest omstridda föremål. Härskarparet hade förberett sin sista vila i den nya huvudstaden Tell el Amarna trettio mil norr om Luxor. Efter deras död återinfördes den gamla ordningen med guden Amun och härskarna gravsattes åter i Konungarnas Dal. Echnatons mumie påträffades för ung. hundra år sedan. Men var finns Nefertitis mumie? Frågan är högaktuell!

Från Alexandria till Abu Simbel med hundra bilder

Av de flera tusen bilder egyptologen och författaren Leif Hjärre har tagit under trettiofem års resor i Egypten får etthundra av dessa utgöra en illustration till en svindlande resa som börjar med Alexandria i norr, med det nya biblioteket där Hjärre väsentligen bidragit till tillblivelsen av Nobelsektionen. Resan fortsätter uppför Nilen genom ”världens största utomhusmuseum” och slutar med Ramses II:s vidunderliga klipptempel i Abu Simbel. Ramses som var den störste byggaren av faraonerna är något av en ciceron under resan som sker med en powerpointpresentation i ett hisnande tempo, där dock tid medges att föra in de historiska sammanhangen. Tid: 50 min.

 

De stora upptäckterna i Egypten från Napoleon till våra dagar

Del 1: Från Napoleon till år 1900
På sin expedition till Egypten, med syftet att landvägen avskärma engelsmännen från Indien, medförde Napoleon 167 vetenskapsmän med syftet att dokumentera allt av intresse i det gamla landet. Två års vistelse i Egypten och sedan tjugo års bearbetning resulterade i verket: ”Description de l´Egypte”. I tjugo band presenterades deras iakttagelser. Här beskriv bl.a. ett tjugotal tempel som förstördes under tidigt artonhundratal. Sandsten användes till byggande av sockerrörsfabriker. Kalksten brändes och användes i jordbruket. Egypten blev i ropet i Europa. Den för tiden gällande stilen: empiren hämtade tydliga inslag från Nilens stränder, 4000 år tidigare.
Under ”rövarbaronernas” tid var Giovanni Belzoni en av de mest kraftfulla aktörerna. Tiotusentals föremål kom med de egyptiska härskarnas goda minne till västvärlden. Champollion löste hieroglyfernas gåta år 1822. Auguste Mariette anlände till Egypten 1850 för att köpa koptiska handskrifter, men kom i stället de heliga Apistjurarnas sista hemvist, Serapeum, på spåren och blev den förste chefen för egyptiska fornminnesförvaltningen. För att rädda landets fornfynd från såväl utländska intressen som lokalbefolkningen drog han igång utgrävningar i närmast industriell skala. 1881 förde hans efterträdare Gaston Maspero ett trettiotal kungliga mumier från gömman i Deir el Bahri till museet i Kairo. Flinders Petri fann underbara golvmålningar i Echnatons övergivna huvudstad Tell el Amarna. Finalen på seklets upptäckter var när Victor Loret år 1898 öppnade Amenhotep II:s grav i Konungarnas Dal. Faraos mumie fanns på plats i sarkofagen.
Powerpointpresentation med 100 bilder. Tid: 50 minuter.

 

De stora upptäckterna i Egypten från Napoleon till våra dagar

Del 2: Från år 1900 till år 1950
Redan tre år efter förra sekelskiftet träffade man i Karnaktemplet den så kallade kachetten med tusentals statyer, bl. a. flera hundra av gudinnan Sekhmet. 1904 öppnade Schiaparelli Nefertaris grav, den skönaste graven i Drottningarnas dal. Vid denna tid hade Theodor Davis koncessionen för grävningar i Konungarnas dal. Tyuas och Yuyas oplundrade grav var den stora sensationen, med gyllene kistor, vackra möbler och deras mumier med dödsmasker av guld. 1906 grävde George Reisner framför Mykerinos pyramid och träffade där på de triader med Mykerinos och gudinnor som vi idag kan beundra på museerna i Kairo och Boston. Ludwig Borchardt grävde 1912 i Tell el-Amarna och fann i skulptören Thutmosis ateljé ett huvud som föreställde drottning Nefertiti. Han visade upp det illa rengjorda föremålet för den egyptiska fornminnesförvaltningen och hävdade att det var en förlaga som dessutom saknade ett öga. Resonemanget godtogs och sedan dess befinner sig denna skönhet i Berlin. Efter sju år av fruktlösa grävningar i Konungarnas dal kunde år 1922 Howard Carter och lord Carnarvon öppna Tutankhamuns grav. Världen häpnade över de otroliga skatter som fanns i graven hos gossefaraonen. Under perioden 1939-46 fann Pierre Montet fem oplundrade härskargravar i Tanis i nordöstra deltat, huvudstad under 21:a och 22:a dynastierna. Det stora kriget gjorde att få uppmärksammade det storslagna fyndet med silversarkofager dödsmasker av guld, preciösa smycken och gudagestalter av guld.
Powerpointpresentation med 120 bilder. Tid: 55 minuter.

 

De stora upptäckterna i Egypten från Napoleon till våra dagar

Del 3: Från år 1950 till våra dagar
Vid en upprensning 1954 av sydsidan vid Cheops pyramid påträffades ett schakt som visade sig innehålla en båt som kanske använts vid hans begravning för 4.500 år sedan. Båten, som var av cederträ, var nedmonterad till 1224 delar. Det tog sexton år att konservera delarna och sätta samman båten som numera kan beskådas i ett museum vid pyramidens södra sida. Bryan Emery letade vid sextiotalets början efter Imhoteps grav i Sakkara men fann i stället stora gravvalv med mängder av ibismumier. Enligt en försiktig uppskattning överstiger antalet en och en halv miljon. 1969 arbetade Donald Redford i Karnaktemplet med undersökningar av den nionde pylonen som uppfördes av Horemheb. Detta var kort efter Amarnaepoken. Alla spår av kättarkungen Echnaton skulle avlägsnas; hans tempel revs och materialet återanvändes som fyllnadsmassor inuti pylonen. På så vis kom det att sparas till vår tid. Med hjälp av datorteknik har sedan dessa relieffragment sammanfogats och kan idag beskådas på det lilla fina museet i Luxor. Kent R Weeks började 1987 att leta efter en grav i Konungarnas dal med beteckningen KV 5. Den hade undersökts i början av 1800-talet och sedan 100 år senare av Howard Carter. Fyra tomma valv var vad man funnit. Sedan hade graven glömts bort. Weeks fann graven under en parkeringsplats. Det är den största gravplats som någonsin gjorts i dalen. Mer än femtio av Ramses II:s söner har här funnit sin sista vila. Utgrävningar pågår fortfarande och vi vet ännu inte vad som kan döljas i det nedre skiktet. Läckor i avloppssystemet i Luxor gjorde att man 1989 för en undersökning behövde göra ett hål i marken inne i templet i Amenhotep III:s solgård. Resultatet blev att man fann ett gömställe för ett trettiotal statyer av yppersta klass. Detta krävde i sin tur en utbyggnad av museet i Luxor. Vid början av nittiotalet började franska marinarkeologer under ledning av Jean Yves Empereur att göra undersökningar i Alexandrias östra hamnbassäng. Det är som om Kleopatras sköna huvudstad glidit ut i Medelhavet. Förutom mängder av fragment av kolonner och kapitäl har också hela sfinxer och statyer av kungligheter och gudinnor fiskats upp. 1996 trampade en åsna ner i ett hål utanför Bahariya-oasen. Det blev början till Zahi Hawass underbara fynd som han kallar ”The Valley of the Golden Mummies”. Hur många tusen mumier som finns i dalen vet vi inte. Efter att ha undersökt ett litet antal gravar har man satt stopp för vidare undersökningar. 2004 flög Zahi Hawass till Atlanta för att hämta hem en mumie som köptes av en amerikansk affärsman 1860 och som sedan dess förevisades på ett kuriosamuseum vid Niagarafallen.
Den store egyptologen konstaterar att det är Ramses I. Saga eller sanning?
Powerpointpresentation med 80 bilder. Tid: 50 minuter.

 

Två dagar och en afton i Luxor

Under den glansfulla artonde dynastin för 3500 år sedan var Luxor huvudstad i Egypten. Vid Nilens östra strand var de levandes stad med palatsen, de eleganta villorna och templen. På västbanken fanns de dödas stad med gravarna, dödstemplen och bostäderna för de som arbetade med att ställa i ordning gravarna med sin praktfulla utstyrsel.
Vi börjar den första dagen i Konungarnas Dal och besöker några gravar där på väggarnas reliefer faraos umgänge med gudarna skildras. Vi avslutar med den senaste påträffade kungliga graven i dalen, Tutankhamuns, där den unge gossefaraonens mumie ännu vilar i en gyllene kista. Vi beger oss över bergskammen ner till Hatschepsuts tempel och sedan till Ramesseum. Vidare till adelsmannagravarna, arbetarbyn Deir el Medina och avslutar dagen med Medinet Habu, Ramses III:s dödstempel innan vi stannar till vid de legendariska Memnonstoderna.
Den andra dagen börjar vi med en rundvandring i Karnaktemplet, som närmast kan beskrivas som en tempelstad. Den byggdes under 2000 år från elfte dynastin och fram till romersk tid. Templet är byggt efter två axlar en väst-östlig med sex pyloner och en nord- sydlig med fyra pyloner. När vi passerat den andra pylonen kommer vi in i hypostylhallen med 134 kolonner, de högsta 25 meter höga. Det är som att befinna sig i en skog med uråldriga mäktiga stammar av sten. Vi ser två stående obelisker och en liggande. Vidare genom templet till en hall som kallas Thutmosis III:s botaniska trädgård och sedan till hans festsal med tältstångskolonnerna.
På Ramses II:s tid för 3200 år sedan gick det en allé av sfinxer hela vägen tre kilometer söderut till Luxortemplet. Det innebär att, med ett avstånd av fyra meter mellan statyerna med lejonkroppar och människohuvuden, 1500 sfinxer flankerade de stora processionerna.
Idag står en obelisk framför Luxortemplets pylon. Fram till år 1836 stod här två, men sedan dess står den ena på Place de la Concorde i Paris. Luxortemplet har tre stora byggherrar: Amenhotep III, Ramses II och Alexander den store. Vi fortsätter dagen med ett besök på det näraliggande lilla fina Luxormuseet.
Aftonen avslutas med en vandring genom Luxortemplet i de trolska skuggorna efter solnedgången.
Powerpointpresentation med 110 bilder. Tid 50 minuter.

 

Den antika världens sju underverk

Med utgångspunkt från det stora biblioteket i Alexandria under ptolemeisk tid tar Leif Hjärre först åhöraren med på en resa runt östra Medelhavets stränder för mer än tvåtusen år sedan. Här fanns fem av den antika världens sju underverk. Vi börjar med fyrtornet på Faros, som var den största fyr som någonsin byggts. Vidare norrut till trakterna av våra dagars Aten. I ett tempel i Olympia reste skulptören Fidias den stora statyn av guden Zeus. I våra dagars Turkiet låg staden Efesos med gudinnan Artemis praktfulla tempel. Längre söderut i våra dagars Bodrum uppfördes ett gravmonument för kung Maossollos som var så storslaget att det för all framtid kom att leva vidare i ordet mausoleum. Kolossen på Rhodos vaktade inloppet till hamnen. Från Medelhavet beger vi oss österut till Babylon, i våra dagars Irak, där Semiramis hängande trädgårdar prunkade. Kosan styrs slutligen mot sydväst till Giza i Egypten och de enda till vår tid kvarvarande av den antika världens sju underverk, de stora pyramiderna. Illustreras med en powerpointpresentation med ett sextiotal bilder Tid: 55 min.

 

106 år med Gärsnäs – ett familjeföretag

Under 106 år drev familjen Andersson-Hjärre företaget som skulle komma att bli känt under namnet Gärsnäs AB. Anders Andersson började med möbeltillverkningen 1893 och redan från början var hög kvalitet ett rättesnöre. Han var också något av en levnadskonstnär och drev byggverksamhet under den del av året då det är behagligt att vistas utomhus. Efter honom tog Herbert Andersson vid år 1926 och gav företaget en profil som det främsta stilmöbeltillverkande företaget i landet. Lejontassen från Gärsnäs blev till en statussymbol i skånska hem. En ny modern fabrik byggdes och verksamheten expanderade. Herbert Andersson var vid början av 1960-talet en av initiativtagarna till stiftelsen Pro-Bok, vilket skulle innebära startskottet till företagets helhjärtade satsning på den skånska rödboken som råvara. Åke Axelsson fick här ett genombrott genom ett pris i en tävling som utlystes om produkter med rödboken som material. 1964 var det dags för den tredje generationen, genom sönerna Leif och Bo Hjärre. Ett samarbete med ledande formgivare etablerades och Gärsnäs blev bland de främsta i landet. Möbelindustrins flaggskepp i Sverige, sade en gång en norsk arkitekt. Samtliga svenska ambassader kom att få möbler från Gärsnäs liksom Riksdagen, Rosenbad och företagen på börsens A-lista. Det förnämsta internationella erkännandet var när Australiens parlament fick 3500 sittplatser av Gärsnäs design. Vid mitten av 1970-talet kom också lampor att ingå i sortimentet med nyproduktion av Tore Ahlséns klassiska ”Pialampa”. Detta kom sedan att följas upp av nyproduktion av lampor som Gunnar Asplund ritat för Stockholms Stadsbibliotek och kyrkoarmaturer av Sigurd Lewerentz och Carl Nyrén. På sent 90-tal utvecklades i samarbete med Thomas Sandell nya produkter vilket ledde till omfattande leveranser till Moderna Museet och Arkitekturmuseum. Bland mängder av utmärkelser var Design Management–priset, som kom att delas med Saab-Scania, det förnämsta. Efter 106 år i ledningen avyttrade familjen företaget vid millennieskiftet.
Powerpointpresentation med 190 bilder. Tid: 45 minuter.

 

Design Management

På NORDFORM-utställningen i Malmö 1990 tilldelades två svenska företag Design Managementpriset: SAAB-SCANIA och GÄRSNÄS. Priset utlystes av Föreningen Svensk Form och Svenska Dagbladet och har sedan dess aldrig mer delats ut. I en powerpoint-visning med 99 bilder visar och återger Leif H. Hjärre, dåvarande VD, sin presentation inför prisutdelningen. Här redogöres för olika inslag inom design management-arbetet: samarbetet med formgivare såväl vad avser möbler som lampor, grafisk design, arbetsmiljö, annonsering och kulturella aktivitgeter. Tid: 19 minuter.

 

Gösta Werner (1909 -1989) sjöman, berättare och målare

Leif Hjärre var nära vän till Gösta Werner. Personligt berättar han om Gösta Werners liv: ungdomen i Örnsköldsvik, åren till sjöss ”in sail and steam”, åren som meteorolog i flygvapnet och studierna hos Isaac Grunewald och i Paris. Gösta Werner kom tillbaka till Sverige i början av 50-talet som abstrakt målare. Efter en konkretistisk, informell och en meteorologisk epok övergick han vid mitten av 60-talet till att i sin konst skildra livet till sjöss. Ett inköp 1975 genom Statens Konstråd av två verk för ambassaden i Kairo utvecklades till en diplomatisk skandal. Om detta berättar föreläsaren livligt. Den stora retrospektiva utställningen på Konstakademien 1989 och presentationen av Taube-sviten på Valdemarsudde var succéer.
Powerpointpresentation med 71 bilder. Tid: 38 minuter.

 

Presentationer med musikalisk inramning av den sköna Ismahni på harpa:

Faraos Guld Med lätt hand och lundensisk esprit tecknar Leif Hjärre egyptologins historia i sin bok ”Faraos Guld. På jakt efter det gamla Egyptens skatter”. I denna föreläsning skildras upplevelser från Napoleons expedition till Egypten 1798. Vi får höra om faraonernas guld i pyramiderna och i Konungarnas Dal, om forntidens gravplundrare, om rövarkonsulerna på 1800-talet och om hur det gick till när man fann den stora mumiegömman med ett trettiotal faraonska mumier. Av dessa fanns tre med namnet Ramses. Till slut avslöjar Hjärre sanningen om faraos förbannelse. Tid utan musik 30 min. I en musikalisk inramning med Ismahni på harpa. 50 min.

Resan med Ramses En resa i Egypten med Ramses II som ciceron – är en hisnande tanke som nästan blir till sanning i Leif Hjärres moderna reseskildring. Vi hör Ramses stämma i Alexandria när han protesterar mot påståendet att Alexander den store grundade staden. Vi besöker det nya biblioteket med Nobelsektionen som är en gåva från Sverige vid vars tillkomst föreläsaren spelat en inte helt obetydlig roll. I Giza, framför de tre stora pyramiderna, reste Ramses att altare mellan sfinxens tassar. Han var den store byggmästaren i Karnak- och Luxortemplen. På hans tid gick det en allé av ettusenfemhundra sfinxer mellan templen. Obelisken, som idag finns på Place de la Concorde i Paris, reste han här för 3200 år sedan. Resan avslutas i Ramses klipptempel vid Abu Simbel. Dessa räddades undan det stigande vattnet vid tillkomsten av Nassersjön genom svenska insatser vid mitten av sextiotalet. Som powerpointpresentation med 20 bilder. Tid: 30 min. I en musikalisk inramning med Ismahni på harpa. 50 min

Ramses och hans tid med musikalisk inramning
I en musikalisk inramning av den sköna Ismahni på harpa berättar Leif Hjärre om 12.000 år av Egyptens historia med en fördjupning kring skeendena under Ramses ILs dagar. Musiken, som följer berättelsen, är specialkomponerad. Framföres med en bildpresentation i powerpoint.
Tid: 50min.

Föreläsningarna kan också framföras på engelska.